Vardagslunk

"Sen blev det vardagar som bara kom och gick
Inte visste de då att det va livet som dom fick
Och alla nätterna då det regnade bort
Framemot gryningen hördes en vilsen fagott
Sången de spelar när filmen är slut
Lamporna tänds och publiken går ut
Långsamma toner som dom hört förut
Sången de spelar när filmen är slut

Och ungen som skriker jämt. Vems tur är det nu?
Längs sömnlösa snårstigar kan en mänska så lätt bli ett djur
Vakna i vargtimman. Det enda de hör
Är dånet från långtradarna på motorvägen strax utanför
Han säger: var är livet? vad har vi gjort?
Säg mig hur kunde vi bli så gamla så fort?
Den jag ser i spegeln kan inte va jag!
Måste vi slåss i veckor för att älska en dag?
Sången de spelar när filmen är slut
Lamporna tänds och publiken går ut
Långsamma toner som dom hört förut
Sången de spelar när filmen är slut"
-Peter Le Marc-

Jag har lyssnat på Peter Le Marcs musik sen jag var liten, sen "Håll om mig älskling" typ. Little Willie John var en favorit på högstadiet som jag fortfarande kan få rysningar av....

Igår satt jag och slösurfade lite och lyssnade på LeMarc på Spotify. Då kommer Sången dom spelar när filmen är slut. Helt plötsligt känner jag att jag helt fångas av texten. Jag befinner mig verkligen precis där, mitt i vardgen där allting handlar om vem som ska gå upp på natten, vem som ska skjutsa, vem som ska hämta, laga mat, tvätta. Många dagar är precis lika och det är svårt att leva i nuet och tänka på att ta till sig vardagens guldkorn. Både när det gäller barnen och maken. Vi är alla trötta när vi kommer hem och det är så mycket man tänker att man vill hinna med. Men varför då? Jag kommer titta mig själv i spegeln en dag och upptäcka att mina år bara sprungit iväg. Mina barn kommer snart flytta hemifrån utan att jag märkt att åren försvunnit om jag inte börjar leva i nuet.

Nattade mina stora juveler ikväll och lät bara bli att känna nån press på allt annat jag ville göra. Läste en lång saga. Tog mig tid till att fundera ut bra svar på deras frågor istället för att bara läsa vidare. Killade Jakob på ryggen och sjöng tills han sov. Gosade ner mig hos Alma och klappade hennes hår, hennes rygg och hennes arm, sjöng och mös tills hon alldeles trygg och nöjd sov tungt brevid mig.

Påminn mig när jag tappar den här känslan om att jag inte ska låta allting rulla på i 180 knyck. Säg till mig att slappna av och lugna ner mig. Ta vara på den tiden jag har nu!


"Jag vill känna att jag lever
all den tid jag har
ska jag leva som jag vill
jag vill känna att jag lever
veta att jag räcker till"
-Py Bäckman-