Lördag förmiddag

Har en ganska så skön lördagsförmiddag idag. Ätit sen frukost. Druckit kaffe och löst melodikrysset. Barnen har ätit lördagsgodis. Nu ska jag åka till stan och handla födelsedagspresent till lillasyster. Ska fika med världens bästa Catrin också. Har sjukt sötsaks-sug eftersom det är den tiden i månaden nu så jag ska nog fika nån smaskig chokladtårta eller så...

I eftermiddag ska jag baka en sjukt god långpannekaka till morgondagens kalas hos lillasyster. Eftersom jag är helt osocial just nu så har jag lyckats snylta in mig på hennes kalas så behöver jag inte anordna något eget. Är väldans skönt att hon fyller dan efter mig:)

Lägenhet?

Idag har jag kollat på en lägenhet. En lite lagom stor sisådär. Blir ett rum till ett barn och så får två dela. Sen får jag försöka dela av vardagsrummet så att jag kan både sova och ha vardagsrum där. Men det borde gå. Hyfsat stort kök och rejäl matplats. Så ja, det kanske är en bra grej... Ska sova på saken och sen ska jag nog ringa fastighetsägaren imorgon. Lägenheten är tom så jag kan få den rätt snabbt....

Jag behöver möbler...

Förvirrad

Idag är det en lite förvirrad dag. Eller förvirrad kanske inte är rätt ord, men en dag där tankarna snurrar åt alla håll och kanter, på en gång.

Jag längtar efter att få flytta. Situationen just nu är inte så himlans bra, om man säger så. Men samtidigt som jag längtar, fasar jag för nätterna ensam. Nätterna utan barnen, med bara mina andetag i hela lägenheten. Jag insåg igår att jag antagligen inte kommer kunna hänga mina lakan för att torka utomhus när vårvärmen kommer. Jag kommer inte ha grillplatsen i skogen precis bakom knuten. Jag kommer inte ha mamma o pappa som mina grannar.

Just idag känns det nya livet lite skrämmande, och jag känner mig otroligt liten...

Jäkla snö!

Längtar efter mina converse. Efter löparskor på grusväg. Efter min nya fina rosa vårjacka.

Jag ser knappt ut längre. Det är snö upp till fönstren. Hade jag velat ha permafrost hade jag bosatt mig i Sibirien. Men jag bor här...

Fredagsmys!

Den här helgen har jag huset och barnen för mig själv. Himlans skönt att bara få vara... Vi ska snart äta pommes och korv, ungarnas fredagsfavorit. Sen blir det lite kladdkaka och grädde. Sen ska vi se om jag lyckas få dom att titta på OS istället för Let's dance. Är rädd för att det inte kommer lyckas så bra;)

Haft en bra dag på jobbet. Är skönt att dom flesta vet att jag är lite låg nu. Känns som att det är ok att jag är ett litet ufo emellanåt...

Jag är rörd!

Tänk att det finns så många fina människor ute i världen! Jag är riktigt rörd över alla omtankar jag fått idag. Det är i bloggen, via sms, på facebook, i mailen osv osv. Tack allihopa för att ni finns och faktiskt bryr er om!

Jag är också väldigt glad att väldigt få dömer mig för att vi valt att göra såhär. Det finns en del som förfasar sig över hur det ska gå för våra barn, men jag tror och hoppas ändå att det här blir bättre för barnen i slutändan. Att bo med två olyckliga föräldrar kan inte vara det optimala för barnen...

Nattens sömn har varit lite skral, minst sagt. Så jag flexade ut runt 13-tiden idag och åkte hem. Somnade som en sten i soffan tills Hanna ringde och väckte mig. Så kom hon hit på en kopp kaffe innan jag åkte och hämtade barnen. Kände mig som en ny människa sen!

Ikväll ska jag åka och träna en liten sväng, blir nog några kilometer på löpbandet kanske. Får se hur mycket jag orkar, är fortfarande lite matt av förkylning och sömnbrist...

Kram alla!!

The happy family

is no more...

Nu har vi kommit så långt i vår process att vi skriver öppet om det. Vi ska skiljas. Helt otroligt! Hur gick det till? Vad gick fel? Vi har många frågor och många olika svar. Men just nu känns det inte som det är det viktiga. Det viktiga nu är att landa i det ofrånkomliga beslutet och se framåt.

Vi berättade för våra barn igår. Jakob blev jättelessen. Alma fattar nog inte riktigt men hon blev lite lessen när hon såg hur Jakob reagerade. Det är helt klart det tuffaste och svåraste av allt vi gjort i det här. Kraschar deras framtid. Fast ändå inte.

Många frågar hur jag mår. Det är jag oändligt tacksam för, i alla fall när frågan kommer från dom som orkar höra svaret. Emellanåt kommer frågan mer som en artighetsfras. Då får man välja på att ljuga eller chocka frågeställaren...


Ibland mår jag faktiskt ganska bra trots allt. Det finns ljusa stunder i vardagen. Ibland mår jag bara svart. Jag är så ovan vid att känna såhär mycket, jag har mer eller mindre stängt av mina känslor senaste året. Så det är mycket som är ovant nu.

Nu letar jag nånstans att bo. Inte det lättaste. Ska försöka sätta mig med listan över bostadsbolag idag och ringa runt lite. Läskigt!

Jobbigt!

Ni som känner mig privat vet att det är jäkligt tufft nu. Idag är det en extra jobbig dag. Ibland går det upp å ibland går det ner. Idag är det stört-dyk som gäller. En klok person sa till mig häromdagen ungefär så här:

"Det verkar som att livet går ut på att vandra mellan poler och våga vara på botten"

Till dom som känner sig berörda!

Det finns människor runtomkring mig som är extra speciella, som frågar hur jag mår, som bryr sig om, som hjälper mig när tankarna snurrar för fort. Ni vet själva vilka ni är. Den här är till er!