Tävling

Jag hittade en tävling hos en kompis på facebook ikväll. Å inte vilken tävling som helst! Man kan vinna 40 par skor!!! Shit, det vore verkligen helt underbart att få välja och vraka bland 40 par!! Klicka HÄR för att delta du också :)

Kurs i all ära....

... men fasen vad jag saknar mina ungar! Är ju egentligen min barn-vecka nu, så att vara här uppe och bara få prata med dom på telefon är inte särskilt roligt alls... En vecka har jag lärt mig att klara av, men nu blir det ju fem dagar mer. Å sen bara en helg ihop. Men, är det något jag lärt mig under året som gått så är det att hur jäkligt det än känns så kommer man liksom ut på andra sidan på nåt vänster. Helt plötsligt upptäcker man en dag att det jobbiga har passerat och att det är lite bättre igen. Å det är ju en himla tur det!

Nya skor

Är i Stockholm en vecka och går en utbildning på RPS. Efter en dag i en liiiten datasal med ungefär 0% syre kände jag mig tvungen att gå ut på en riktigt härlig långpromenad. Hamnade så småningom i en skoaffär. Vet inte hur det gick till. Å väl där så stod ett par skor och ropade på mig. Vad ska man göra?? Jag var ju tvungen att ta med dom hem... Till mitt försvar vill jag bara säga att jag i lördags upptäckte att jag tydligen slängt mina gamla vårfavoriter. Vilket iofs kanske var klokt eftersom jag limmat ihop dom tre gånger så jag kanske äntligen fattade hinten om att dom var slut som skor. Men, nu har jag ett par nya, potentiella favoriter :)

Åh, en sån helg!

Vi har haft en riktigt härlig och underbar helg! I fredags hämtade jag barnen när Jakob slutade skolan. Sen åkte vi till Monkey Town. Inte riktigt lika roligt som Busfabriken, men betydligt kortare bit att åka. Lekte några timmar, åkte till Citygross och helghandlade och hann hem för att laga middag och titta på Så ska det låta.

Lördagen började vi med att slöa. Jakob gick över och lekte med en kompis ett par timmar. Sen åkte vi till skogen. Barnen letade grejer som började på vissa bokstäver, försökte hitta saker till sina namn osv. Sedan gick dom över till att med mobiltelefonens hjälp spela in naturdokumentärer. Alma, som av okänd anledning är en stor kännare av olika sorters mossor, spelade in en film där hon tydligt förklarar skillnaden på olika sorter. Jakobs filmer hade lite mer av en Dogma-karaktär där han går snabbt genom skogen och filmar från alla möjliga vinklar. Med viss inriktning på älgbajs. Under tiden barnen gjorde slut på både minneskort och batteri lagade jag mat på trangiaköket. Köttbullar och pulvermos, med lingonsylt och ketchup. 

Radade upp allt som skulle med prydligt på bordet innan det packades i våra ryggsäckar. Är ingen van naturmänniska så jag var rädd att jag skulle glömma nåt. Men kom t o m ihåg smör att steka i :)

 Fin-fina köttbullar blev det, även om ett och annat barr hoppade i stekpannan.

Alma njuter i fulla drag av den delikata middagen. Även jag får nog ändå tillstå att ska man äta pulvermos så ska man göra det i skogen, det smakade faktiskt riktigt bra :)

Söndagen började med en rejäl sovmorgon för mig. Har ingen aning om hur länge barnen varit uppe, men straxt efter 10 väckte dom mig iaf. Då hade dom enligt egen utsago ätit chips till frukost... Klockan 11 satte vi oss vid bordet och åt riktig frukost. Sen åkte vi till min lillasyster och tittade på alla små lamm. Tyvärr vägrade lammen vara still en enda sekund, så alla kort blev jättesuddiga. Men dom var verkligen ursöta! Dom stora fåren är dock rätt fula, snacka om taskig utveckling ;)

Summa summarum så har vi haft en toppenhelg. Det känns skönt eftersom nästa vecka barnen ska vara hos mig kommer jag vara i Stockholm på utbildning. Så då får jag bara ha dom över helgen. Alltså är det låååång tid tills vi ses igen... Men jag får leva gott på den här helgen helt enkelt :)

Efterrätt!

Ikväll gjorde Becka o jag världens enklaste och godaste efterrätt. Stekte ananas i smör, råsocker och kanel. Bara typ 1,5 minut/sida eller så. Sen åt vi dom varma med vaniljglass. Mums!!!

Alma goes Linda Bengtzing

Klänning och mikrofon och tjejen som ska bli sjungande uppfinnare när hon blir stor är så nöjd :)

Kalasdax

På onsdag fyller min lilla kluriga dotter sex år. Det känns lite märkligt, vet inte hur det gick till att det är sex år sen jag gick med fotbollar till fötter och beklagade mig över att det nog var minst 4 veckor kvar tills bebisen skulle komma ut. Nu blev det ju inte riktigt så utan hon kom två veckor före beräknat datum istället för två veckor efter.

Idag har vi haft lite kalas. Hon har önskat sig leksaker och en Let's dance-klänning/melodifestivalklänning a la Sara Varga. Hon fick en cykelhjälm, en tröja, ett leksaksbakset (som går att använda på riktigt, finns stor risk att morgondagens gäster får minisockerkaka och minipaj att kalasa på) och en klänning. Jag är inte direkt jättekompis med symaskinen så att sy en egen klänning var inte aktuellt. Så det är tur att Lindex har lite ryschiga och alldeles för söta klänningar. Är inte min stil alls, men vad gör man inte...

Vi gjorde förstås en tårta också, vad är väl ett kalas utan tårta? Fyllde den med mangopuré, ni vet sån där barnmatspuré från 4 månader (vilket iofs fick mig att inse att det är vansinnigt längesen jag handlade sånna, vill minnas att dom kostade typ 5,90 eller nåt sånt när det begav sig, nu kostade den lilla lilla lilla burken hutlösa 10 spänn!) jordgubbssylt, vaniljkräm och grädde. Marsipan och rosor på det och prinsesstårtan var ett faktum :)

Mobiltelefon

Igår fick jag en fråga som jag inte var riktigt beredd på.

Mamma, när ska jag egentligen få en egen mobiltelefon?
Frågan kom från Jakob, snart 8 år. Jag frågade om det var några i klassen som hade egna telefoner. Han svarade att det fanns några på fritids. Då frågade jag igen, och förtydligade att jag undrade om det fanns några i ettan som hade egna telefoner. Det gjorde det inte erkände han då, men att han gärna ville ha en ändå. Jag svarade att han nog får vänta några år till. Dock började jag fundera på hur gamla barn brukar vara när dom får en telefon? Jag tänkte att man kanske var 13-14 innan det är dags, men det kanske brukar börja tidigare? Visserligen skulle det väl vara praktiskt när han är ute och leker med kompisar, men det känns ändå lite främmande tycker jag...

Ajajajaj

Hade lite bråttom i morse. På väg ut genom dörren registrerar jag att bilen är totalt täckt av is. Mer hinner jag inte tänka förrän trappan liksom försvinner under mina fötter. Den är helt täckt av is den också... Fångar mig i trappräcket, men innan dess drar jag handen i tegelväggen och alla naglar på vänsterhanden knäcks. Min vänstra fot som jag haft problem med i flera år tar givetvis mest stryk. Näst intill krälar mig nerför trappan, står på ett ben och försöker hacka loss isen på bilen. Har aå klart glömt vantarna, men har inga planer på att ta mig upp för trappen och hämta dom, utan jag står där på ett ben och håller på att förfrysa fingrarna.

Väl framme på jobbet så gör det ont som fan när jag ska försöka gå på foten in. Stora porten är öppen och jag försöker gå snabbt för att hinna igenom innan den går igen. Helt onödigt egentligen eftersom det är lätt som en plätt att öppna dörren brevid. Tar mig in och sätter mig och pratar lite med Johanna. Sen är det dags att ta sig upp på andravåningen. Gör satans ont i foten att gå upp för trappan vill jag lova!

Försöker sitta så mycket still som det bara går nu och så ska jag linda foten hårt när jag kommer hem!

Det där med Göteborgsvarvet i vår kan jag bara glömma. Trodde lite att foten var bra nu, har inte haft ont på två veckor. Men nu lär det ju ta 2 månader till innan den blir som den ska :(